Ett par väl valda ord om livet på savannen som ett rätt udda litet djur bland alla andra figurer.Till nyaste inläggenSmala elefanten i sin praktSenaste inläggen i RSS 2.0-format
Fredrik i sin prakt, på Café Opera 1998.
Namn
Fredrik Wicksell
Ålder
36 år
Boplats
Norra Botkyrka, Sthlm
Senast kommenterade inläggen
Om man inte plingar hamna...23/5 - 14:06
Hallå, elektroniska pryla...11/5 - 13:11
What the fuck!19/12 - 16:54
Vem attans är Smala Elefa...27/10 - 01:38
Mannen med hatt langar vi...8/7 - 14:18
Sök inlägg
Musik under namnet Mindfire

Här nedan finner man lite musik som jag gjort genom åren, då under mitt nätnamn Mindfire. Det är bara att ladda ner.

St. Valentine's Day
St. Valentine's Day [Video edit]

Tillbakalutad house
2:37 min

Expectations
Expectations [Fast beat edit]

Club/House
4:17 min

In The Arms Of Morpheus
In The Arms Of Morpheus

House
5:06 min

The Radar [Intro version]
The Radar [Intro version]

Dance/Club
0:36 min

Tiny House
Tiny House

House
0:30 min

Fredagen den 31/8, 2007 - 23:24
Jag jobbar tydligen på Coop Forum i Fittja
Jag har ju helt glömt bort att berätta om en klart besynnerlig händelse igår när jag, mor och far besökte Coop Forum för vår vanliga veckohandel.

Vid frukt- och grönsaksområdet kommer det fram en dam på 50+ och frågar om jag jobbar där, på Coop Forum alltså. Nej, svarar jag då snällt och blir lite förbryllad över varför hon trodde det. Jag var klädd i svarta byxor och min lite tjockare blå långärmade cykeljacka och kepsen på mig, och bar inte omkring på något. En liten stund senare får jag syn på en snubbe som faktiskt jobbar där som var klädd i svarta byxor, en ljusblå kortärmad tröja som inte alls liknade min jacka. Dessutom ingen privat huvudbonad så som en keps. Men okej, man kanske kunde ta fel i all hast.

Några minuter senare vid området för matbröd och fikabröd smyger det upp en dam på 40+ bakom mig, och när jag vänder mig om frågar hon om jag vet var man nu hittar citronessans (eller något liknande) i det lite stökiga varuhuset på grund av ombyggnad. När jag förklarar att jag inte har en susning, ursäktar hon sig med att hon trodde att jag jobbade där.

Undra om man kan skicka löneanspråk till Coop Sverige och tassa runt där sedan en gång i veckan och vara behjälplig när någon ser ut att vara frågande.
Kommentarer: 4 stycken.

Lämna en kommentar till inlägget du just har läst, förhoppningsvis.

Namn:

Kommentar:

Anti-spam: Den smala elefanten är inte tjock, den är såklart!
Kommentaren postad onsdagen den 12/9, 2007 - 15:50
Anna
Min kompis drar jämt till sig frågande personer. Det spelar ingen roll VAR hon är i affären, på biblioteket eller IKEA! Folk tycker väl bara att hon ser ut som en person som vet ;)
Vi har ställt oss frågande till detta fenomen många gånger!

En sak till: Jag tycker det är jäkligt starkt av dig att skriva om din panikångest. Det kan inspirera andra och göra detsamma eller upplysa ovetande och förutfattande om vad det egentligen är!
Själv är jag diagnoserad bipolär sjukdom.
Ha det!

Kommentaren postad onsdagen den 12/9, 2007 - 16:18
Smala Elefanten
Hehe, ja det är inte lätt när man framstår som så klok och vänlig alla gånger. Jag gissar att din kompis är rätt trött på det vissa dagar, när hon inte alls har tid att vara nån "kundtjänst" åt alla.
Fast det kanske trots allt känns lite bättre än att vara den som inte märks alls. Det har ju hänt ett par gånger att folk varit så inne i sitt handlade eller vad det nu är så att de gått rakt på en för att man inte syns eller något. Okej att jag är smal, men nog syns jag rakt framifrån alla gånger, hehe.

Tackar för uppskattningen av mitt framträdande med panikångesten, och hoppas att det i alla fall funkar hyggligt för dig med din sjukdom.

Kommentaren postad torsdagen den 13/9, 2007 - 14:45
Anna
Hahaha jag har samma problem! I stora folksamlingar typ på nattklubben vet jag eller på stadens festival har folk bara gått rakt på mig. Jag är också smal o liten men hallå! Det står inte i min panna "Välkommen att gå rakt över mig!"
Ciao!

Kommentaren postad torsdagen den 13/9, 2007 - 20:09
Smala Elefanten
Exakt!
Sedan slutar det ofta med att man själv ber om ursäkt också. Att man ska vara så "feg" vid ett sådant tillfälle förstår jag mig inte på. Skärpning, Fredrik!