Ett par väl valda ord om livet på savannen som ett rätt udda litet djur bland alla andra figurer.Till nyaste inläggenSmala elefanten i sin praktSenaste inläggen i RSS 2.0-format
Fredrik i sin prakt, på Café Opera 1998.
Namn
Fredrik Wicksell
Ålder
36 år
Boplats
Norra Botkyrka, Sthlm
Senast kommenterade inläggen
Om man inte plingar hamna...23/5 - 14:06
Hallå, elektroniska pryla...11/5 - 13:11
What the fuck!19/12 - 16:54
Vem attans är Smala Elefa...27/10 - 01:38
Mannen med hatt langar vi...8/7 - 14:18
Sök inlägg
Musik under namnet Mindfire

Här nedan finner man lite musik som jag gjort genom åren, då under mitt nätnamn Mindfire. Det är bara att ladda ner.

St. Valentine's Day
St. Valentine's Day [Video edit]

Tillbakalutad house
2:37 min

Expectations
Expectations [Fast beat edit]

Club/House
4:17 min

In The Arms Of Morpheus
In The Arms Of Morpheus

House
5:06 min

The Radar [Intro version]
The Radar [Intro version]

Dance/Club
0:36 min

Tiny House
Tiny House

House
0:30 min

Lördagen den 21/3, 2009 - 19:56
Livet slutar vid ett övergångsställe - om man gillar att gå
Enligt bildtextsättaren i senaste Mitt i Botkyrka Salem verkar de allra flesta som ägnar sig åt promenader att komma dö eller skadas så fort de befinner sig vid ett övergångsställe, vare sig det är fullt av bilar där eller om de ens planerat att gå över vägen ifråga där det aktuella övergångstället är placerat.
Övergångsställe
Själv trodde jag nog att de flesta som nån gång är ute och går och till slut når den sista vilan gör det av naturliga orsaker i en säng på ett ålderdomshem eller liggandes på ett sjukhus på grund av diverse svårbotliga sjukdomar som cancer och liknande, oavsett hur många övergångsställen de varit i närheten av under sin livstid som gångare.
Men om den här nya statistiken stämmer så börjar jag tro att jag lurat döden så många gånger nu att min tur att undvika den säkra döden eller skadorna börjar närma sig slutet, och att jag helt bör undvika dessa övergångsställen i framtiden. Fast samtidigt är det ju också i så fall redan ödesbestämt att när jag sedan dör så har jag högst sannolikt ett övergångsställe alldeles i närheten. Frågan är om jag kan lura döden än mer genom att bara nyttja strategiskt placerade övergångsställen nära sjukhus för att snabbt få vård, om nu inte döden slår till direkt utan plågor och besvär innan givetvis.

Hur blir det förresten om man bor mitt ute i ingenting helt utan bilvägar i närheten. Kommer benen att automatisk föra övriga kroppen till ett övergångsställe, hur långt bort detta än ligger, när döden är nära förestående? Livets sista vandring tro.
Kommentarer: Bara en enda.

Onsdagen den 26/7, 2006 - 15:21
Flygfän som hittar in men inte ut
Vi har alla varit med om att diverse olika flygfän så som flugor, getingar, bin och humlor hittat in i ens hus och sedan har ofantligt svårt för att hitta ut igen, speciellt då på sommaren när de senare arterna har sin högtidsstund. De flyger runt där i sin vilsenhet och krockar mot alla fönster de kan finna och surrar och är allmänt jobbiga tills vi antingen slår ihjäl dem eller hjälper dem ut.
Varför hittar de inte ut om de nu så lekande lätt hittar in genom de allra minsta fönsterspringor man kan tänka sig eller halvöppna dörrar?

Svaret på det ovan är enkelt. De hittar ut precis lika lätt som de hittat in. De har bara ingen lust att ge sig ut direkt. Varför inte då kan man fråga sig. Jo, det beror helt och hållet på att de vill jävlas lite med oss människor.
Trots sina minimala hjärnor har de lyckats komma fram till att vi lever klart mycket längre tid här på jorden än vad de gör. Deras hämnd mot vår livslängd visar de då upp genom att kort innan de dör flyga in hos nån människa och visa upp att de, trots sin litenhet och minimala intelligens, kan flyga utan hjälpmedel, vilket inte vi kan. Lite peka-finger-uppvisning alltså.
Och det där surrande ljudet är inte från vingarna, det är deras hånskratt mot våra taffliga försök att kunna göra detsamma, alltså flyga utan några som helst hjälpmedel.
Kommentarer: 2 stycken.

Fredagen den 16/6, 2006 - 21:38
Varför börjar en ny dag när det är mörkt?
Vad/vem/vilka styrde egentligen hur det skulle bli de där allra första gångerna för väldigt länge sedan när man började dela upp sin tillvaro i timmar, dagar, veckor, månader och år och så vidare vartefter man insåg hur det låg till med solen och vår plats i det hela.

Nu är det så att klockan 00:00, dvs midnatt, så startar en ny dag.
Jag tycker dock det är rätt ologiskt att denna så kallade nolltid/starttid är satt att ske just då den nu sker. För de allra flesta på vår jord är det precis inledningen på en mörk period av dygnet som startat.
För majoriteten är det då också hög tid att gå och lägga sig och sova sina 7-8 timmar. Jag tycker det är rätt dumt att ett nytt dygn alltså inleds med att man går och lägger sig. Ett nytt dygn borde väl innebära just en nystart, inte att man behöver vila för att orka med slutet av dygnet.

Solen går upp olika tider på dygnet beroende på årstid och skiljer sig med ett par minuter per dag, så att helt styra nolltiden utifrån när solen går upp blir rätt krångligt med tanke på att man konstant måste ställa om sin klocka. Men just nära klockan 00:00 går väl solen aldrig upp nånstans i princip, bortsett midnattssol och liknande som finns på ett par ställen.

Mitt förslag är att flytta nolltiden till något närmare dagens 03:00-06:00 nånting då solen till största delen av året tittar upp över horisonten, så att folk mer vaknar upp till en ny dag både bokstavligt och bildligt, och möts av att solen tittar fram.
Givetvis är det alldeles för sent att göra en sådan här ändring nu över hela vår planet, skulle jag tro, men man kan alltid fundera på varför man gjorde det så knasigt från början.
Kommentarer: 2 stycken.