Ett par väl valda ord om livet på savannen som ett rätt udda litet djur bland alla andra figurer.Till nyaste inläggenSmala elefanten i sin praktSenaste inläggen i RSS 2.0-format
Fredrik i sin prakt, på Café Opera 1998.
Namn
Fredrik Wicksell
Ålder
36 år
Boplats
Norra Botkyrka, Sthlm
Senast kommenterade inläggen
Om man inte plingar hamna...23/5 - 14:06
Hallå, elektroniska pryla...11/5 - 13:11
What the fuck!19/12 - 16:54
Vem attans är Smala Elefa...27/10 - 01:38
Mannen med hatt langar vi...8/7 - 14:18
Sök inlägg
Musik under namnet Mindfire

Här nedan finner man lite musik som jag gjort genom åren, då under mitt nätnamn Mindfire. Det är bara att ladda ner.

St. Valentine's Day
St. Valentine's Day [Video edit]

Tillbakalutad house
2:37 min

Expectations
Expectations [Fast beat edit]

Club/House
4:17 min

In The Arms Of Morpheus
In The Arms Of Morpheus

House
5:06 min

The Radar [Intro version]
The Radar [Intro version]

Dance/Club
0:36 min

Tiny House
Tiny House

House
0:30 min

Fredagen den 24/10, 2008 - 12:46
Nytt mönster på klockan
KlockaDen stora smala elefanten-klockan som jag berättade om för några dagar sedan har nu fått lite mer färg för att rätta till ett "misstag". Det tidigare mönstret med enbart svarta vertikala linjer passade inte så bra märkte jag. Eftersom benen på figuren inte är helt vertikala så skapades det en synvilla att de svarta linjerna inte hängde vertikalt med rummet i stort, trots att man med all säkerhet hängt det så, när man stod en bit bort och tittade på det hela.

Först "vävde" jag in blå horisontella linjer med de svarta. Det blev rätt bra som sådant, dels utförandet och dels att rätta till synvillan, men nu blev det lite för färggrannt då klockvisarna blev svårare att urskilja när det blev färre svarta områden.

För att rätta till den senaste målningen halverade jag de blå linjerna på väl valda ställen med svart, samtidigt som lika väl valda "rutor" med rosa/rött också täcktes med svart. Det blev ett rätt kul och udda mönster när allt var målat och maskeringstejpen sedan plockades bort.
Just maskeringstejp har det gått åt en del under alla dessa tre spraymålningar.
Kommentarer: Bli först!

Onsdagen den 22/10, 2008 - 13:06
Jättestor Smala Elefanten-klocka
Nu har jag gjort en stor klocka av min smala elefant för att ge lite liv åt en vägg som var rätt trist. Den mäter ca 60x60 cm och är 16 mm tjock. Där urverket sitter är det utfräst nån centimeter, så figuren som sådan står bara ut en aning från väggen med tanke på att urverket har en viss minimumtjocklek.
Materialet är spånskiva, som sedan spraymålats randigt. Det är lite väl glansigt för att vara precis som jag vill, men man tager vad man haver hemma.

Smala Elefanten-klocka Smala Elefanten-klocka
Kommentarer: Bli först!

Måndagen den 22/9, 2008 - 20:05
Smala Elefanten som julstjärna
LjuselefantUnder ett par dagar har jag jobbat med att göra en alternativ julstjärna inför den stundande julen (faan vad tiden går fort).

Då jag bor så att jag har utsikt över Hallunda Centrum, och tvärtom, så tänkte jag att det vore lite kul med något större som skulle kunna beskådas av folk där nere en 100 meter bort. Men eftersom var och varannan lär ha just dessa klassiska julstjärnor när det är dags så lär en sådan dränkas i mängden, även om den är större än de allra flesta runtomkring. Här behövdes något annat.
Efter kort tankeverksamhet kom jag fram till att det således bör vara min logotyp Smala Elefanten som bör göras synlig och lysande. Sagt och gjort! Här nedan kan du läsa hur det gjordes.

En 3 meter lång ljusslinga inhandlades för billig peng på Rusta. Logotypen skrevs ut i mindre bitar på papper och sattes sedan ihop till en mall. Denna nyttjades för att klippa ut en stadigare figur i wellpapp. Figuren är drygt 60 cm hög.

Till en början gjorde jag så att jag fäste ljusslingan runt wellpappfiguren med hjälp av tunn metalltråd. Detta blev dugligt, men inte speciellt snyggt. Det skulle nog se bra ut på långt håll, men här hemma på andra sidan figuren vill man ju även att det ska se bra ut också, vilket det inte gör med en stor wellpappgrej som skymmer hela fönstret och massa metalltrådståtar överallt.

Försök två var att utifrån detta med metalltråden på wellpapp böja till, av två lager montageband inhandlat på Biltema, en exakt likadan form som insidan (slingan gick inte att böja exakt som logotypen) och sedan fästa denna metallform där genom att surra björntråd längs med hela vägen. Detta gick inget vidare, i alla fall inte samtidigt som det hela delvis satt fast i wellpappen för att behålla fomen. Så jag tog loss wellpappen helt igen och rätade ut slingan, för att i ett helt rakt läge surra fast med björntråd. Det såg riktigt lovande ut till en början, men blev rätt mycket pannkaka när jag väl började böja till detta till sin rätta form. Pannkaka blev det eftersom tråden gick av här och var när spänningarna i vissa svängar blev för stora.

Det slutliga försöket var att från detta rätt misslyckade försök med björntråd, där jag trots allt hade formen något sånär rätt, istället gå på med vanlig transparent tejp med lagom stora mellanrum. Många många varv blev det på rätt många ställen. Typ en hel rulle, hehe. För att sedan staga upp det hela än mer, då dubbelt montageband trots allt blir rätt sladdrigt i detta format, så satte jag dubbla bitar av detta montageband på strategiska områden. Under det senare skedet, och även under tejpsurrandet, var det trots allt väldigt bra att ha wellpappfiguren som mall, så det jobbet var inte helt i onödan. Dock kunde jag helt ha skippat det här med björntråd och metalltråd.

Totalkostnad för det hela går på drygt 100 kr. Det var betydligt mindre än jag hade räknat med när jag först fick denna idé.
Kommentarer: Bli först!

Söndagen den 17/12, 2006 - 17:47
Smala Elefanten nu som pepparkaksform
Pepparkaksform
Pepparkakor
Inför det årliga julbaket, för ett par veckor sedan, med släkten här hemma gjorde jag ett par pepparkaksformar med den smala elefanten som figur.
De blev riktigt bra tycker jag, och redan innan hade jag tänkt att släkten skulle få minst varsin sådan form i julklapp om det visade sig att det gick bra att använda dem i praktiken också. Och det gjorde det, som man kan se på bilden bredvid.

Nu har jag gjort en massa fler formar sedan den tiden, och jag har även fått in tekniken så pass ordentligt att jag enbart behöver trämallen (som jag hade sedan tidigare, långt innan detta projekt fanns i tankarna) för att få till böjen från ryggen upp över huvudet och ner till spetsen på snabeln. Formarna blir mer lika varann nu, vilket man kan se på bilden överst, då alla böjar och sådant sker på samma ställe i hålbandet (materialet som används).
Att formarna dessutom har lite skruv och mutter gör det lite mer industriellt tuffare och hårdare.
Att själva formen sedan inte håller exakt Smala Elefanten-logotypens form är en annan sak, för man ser i alla fall att det är logotypen det handlar om (även om just denna mall bygger på en annan lite mer kompakt och snyggare variant av logotypen än den som syns här nedanför).

Om man vill ha sådana här formar går det alldeles utmärkt att köpa sig ett par stycken. Jag har dock inte bestämt något pris för vad de skulle kunna kosta än, då jag inte räknat på materialkostnad och vad jag anser mig lägga ner på det hela rent arbetsmässigt.
Men hör gärna av dig och berätta vad du skulle kunna tänka dig att betala för dem, så kan jag ta ställning till det hela då.
Kommentarer: Bli först!

Fredagen den 11/8, 2006 - 13:09
Broderi på keps
Tidigare i år tog jag upp de gamla kunskaperna från skolans syslöjd och gjorde ett par broderier på min keps. Jag hade en keps helt fri från diverse tryck och synliga märken, så jag tänkte piffa upp den lite med min Smala Elefanten-logotyp i litet format bak vid spännet.
Efter att jag blev klar med denna var jag så nöjd och uppe i tekniken att jag även passade på att skriva in mina initialer på den andra sidan om spännet, med mitt eget typsnitt dessutom.

Smala Elefanten-logon broderat på kepsEfter ett par utskrifter för att finna lämplig storlek var det dags att få över logotypen till kepsen för att sätta igång själva broderandet. Ett kalkeringspapper under utskriften och sedan rita/markera på det utskrivna gjorde att jag fick med det mesta av logotypen till kepsens tyg. Krävdes bara lite manuell ifyllnad på tyget innan jag kunde börja brodera.

Som tråd tog jag ett vanligt brodergarn, men nyttjade bara två av de sex deltrådarna åt gången för att det inte skulle bli allt för tjockt. Det tar väl lite längre tid att fylla ett område då, men känslan är att det kan bli mer detaljerat och lättare att korrigera småmissar. Sådant får man nog prova sig fram från gång till gång.

Själva tekniken är vanliga enkla stygn tvärs över hela delområdet på figuren, dvs i mitt fall börja nere vid bakbenet och jobba sig uppåt till kroppen vågrätt. Där svänger man genom att flera gånger sticka ner i samma hål på ena sidan. Jag gjorde så att jag efter ett par gånger i samma hål flyttade lite åt sidan så det inte skulle bli en jätteklump av garn på innersidan av svängen om det var en skarp sväng som skulle till. Toppen av kroppen är alltså stygnen lodräta, för att sedan svänga ner och åter bli vågräta på frambenet. Huvudet och snabeln är alltså separerat från det övriga för att inte få allt för långa stygn som lätt kan göra det sladdrigt.
Man måste även se till figuren i sig hur mycket man kan behöva svänga och var en "delningslinje" istället passar klart bättre. Exempel på det syns bäst på broderingen nedan.

Initialerna FW broderat på kepsBrodering för hand handlar mycket om tålamod och verkligen sticka ner och upp nålen så nära de tidigare ställena som möjligt. Man kan dock rätt lätt reparera glipor i broderingen genom att låta stygnen korsa varandra så att säga. Dock inte allt för snett kanske, så det blir för synligt. Här är det som tidigare nämnts en fördel med färre trådar att jobba med så att det inte blir för tjockt, och samtidigt gör de färre trådarna att sneda korrigeringar inte syns lika mycket.

Ett tips vad gäller att följa sina markeringar är att istället printa ut figuren aningen mindre och sedan ligga nån millimeter utanför markeringarna. Då täcker man verkligen markeringen, som oftast blir rätt bred till linjetjocklek mätt och otydlig via kalkeringspappret.
Det allra första försöket med elefanten ovan slutade med att jag efter att ha kommit en bra bit upp på bakbenet hade följt markeringen för noga precis mitt på. Då kunde man se utkanterna av markeringen och det jag broderat kändes på tok för smalt utifrån min visuella bild av hur det skulle se ut när det var klart. Var bara att riva upp och börja om.

Lycka till med era egna broderingar nu på diverse olika prylar!
Kommentarer: 2 stycken.